Bildanalys

Den här bilden är tagen av Simon Sjögrén. Han har en egen hemsida som han lägger upp bilderna som han tagit, det är t.ex. Reklambilder, bröllopsbilder, actionbilder och natur.

http://www.sjoren.se/

Vad finns i bilden?

På den här bilden kan vi se en människa som cyklar i skogen, det är antagligen en kille eftersom man inte ser något långt hår, han har på sig en randig tröja och blåa handksar, ett par shorts och en stor hjälm. Det är antagligen sommar. Det ser också ut att gå fort.

Vi ser också massa björkar som är upplysta av solen. Cyklisten blir bildens mittpunkt och eftersom det inte finns något annat i rörelse så blir skillnaden mellan den snabba cyklisten och den lugna skogen väldigt stor.

Hur kan man tolka bilden?
Jag tycker att den här bilden kan visa hur en människa i dagens samhälle flyr från alla bekymmer och måsten.
Hur en människa kan känna att man inte pallar med våran tids vardag, med all elektronik, alla bilar, allt elände som vi dagligen läser i tidningarna.
Att man som ett slags djur vill dra sig tillbaka till skogen och bara känna sig fri från allt och alla, att man bara vill vara för sig själv lite. För cyklisten är ju ensam på bilden och ser nästan ut att vara jagad av någonting, kanske inte en människa eller ett djur men av problem och missnöje med vardagen.

På samma sätt kan jag känna ibland, om jag har mycket läxor att göra eller bara har något som är jobbigt. Då brukar jag träna bort mina bekymmer. Dels för att det är skönt och att man slipper problemen, för man blir så upptagen med träningen att man glömmer bort bekymmer och sådant.

Jag cyklar även själv "downhill" (att cykla nedför) och tycker att det är något av det bästa som finns. Det är inte bara för att det är skoj utan för allt omkring, man är mitt uppe i skogen precis som på bilden och det går snabbt.. riktigt snabbt. Men rätt som det är så stannar man upp och vilar sig och då ser man hur fin naturen runt omkring en är. Det är det som är en speciell grej med naturen, hur man kan känna sig hemma och som en del av den, det är en härlig känsla.

Jag tycker att denna bilden inte går att jämnföra med någon annan tidålder, man ser så tydligt på cyklistens utrustning, med dem blåa handskarna och den randiga tröjan också kan man se på cykeln att det är den nyare modell av downhillcykel.

Sammanfattning av ”Kalla det vad fan du vill” (S.11-74)

Boken är skriven av Marjaneh Bakhtiari

Först några huvudkaraktärer i boken:

• Bahar, en helt vanlig tjej som flytt från Iran med sin familj (mamma, pappa och lillebror Shervin). Nu bor hon i Göteborg och går i en skola där nästan alla kommer från ett annat land än Sverige. Bahar verkar vara en helt vanlig tjej som går i skolan och är med kompisar. Senare i boken är hon runt 20 år och har en pojkvän.
• (mamma och pappa till Bahar) Panthea Rastegar och Amir Irandoust. Som föräldrar är Panthea och Amir väldigt vanliga, de bryr sig mycket om deras barn och om utbildning och att de umgås med bra vänner. 
• Markus, Bahars pojkvän. han är 20 år och är en normal svensk kille. Han får möta Bahars föräldrar för första gången och det blir lite smått udda.

Boken handlar om en ung tjej (Bahar) som i början av boken går i sjuan, hon har flyttat från sitt hemland Iran och är ut-/invandrare. 

Jag tycker att boken väldigt bra förklarar hur situationen kan vara om man kommer till ett helt främmande land med framförallt en helt främmande kultur. Kulturen är något som kommer upp i boken väldigt ofta och det tycker jag är bra att hon tar med, för hur svårt är det inte att komma till ett nytt land och få lära sig en helt ny livsstil. För det kan man ändå säga att kulturer är, lite som livsstilar, I Sverige firar man saker som midsommar eller julafton, och det med speciell mat och speciella traditioner. Samma i andra kulturer där man firar andra höjdpunkter och traditioner.

I boken får man också läsa att Bahar känner att hon är en invandrare och inte utvandrare som kanske egentligen är rätt namn. För hon reser ju från sitt eget hemland och kommer som en utvandrare till Sverige.

Frågor som man kan ställa sig:

Jag reagerade stark när jag läste hur Panthea (mamman) hade en sådan bra högskoleutbildning och att hon är väldigt engagerad att lära sig saker, men inte hade något bra jobb. Varför har hon inget bra jobb som dessutom bör matcha hennes utbildning. För det verkar inte så svårt att få henne att lära sig någonting nytt och det är precis det som vi alla måste göra när vi börjar på ett nytt jobb, vi måste lära oss hur det går till.

Man skulle kunna tänka själv hur det skulle vara att flytta till ett helt fämmande land och helt plötsligt lära sig nytt språk, nya vanor, andra kulturer mm. Jag vet inte hur jag skulle klara det, för bara att börja i en ny klass kan vara en jobbig sak för många. Sedan så är det ju också mer eller mindre psykiskt jobbigt att lämna saker bakom sig (vänner, släkt, "barndomsgator" osv.)